Kombination av immunceller kan ge tydligare prognos
2023-01-31
Med en ny prognosmetod för bland annat tjocktarmscancer kan man ge en tydligare sjukdomsprognos och även förutspå vilka patienter som kommer svara bäst på immunterapi. Metoden består av en kombination av två sorters immunceller som kännetecknar vissa cancerformer. Det här visar en ny studie av forskare vid IGP, som nu publiceras i tidskriften eBioMedicine.
Immunsystemet är komplext, med ett stort antal celltyper. På senare tid har dess betydelse vid cancer fått allt mer uppmärksamhet. Immunceller ingår ofta i miljön i och runt en tumör där de kan bidra till att stödja eller undertrycka tumörens tillväxt. Olika sorters immunterapi används framgångsrikt som behandling av flera cancerformer.
Det finns dock tumörer som inte svarar på immunterapi. Nu har forskare vid IGP identifierat en kombination av specifika immunceller som skulle kunna användas både för att ge prognos och för att förutsäga behandlingsrespons vid immunterapi för vissa cancerformer. Genom att på förhand kunna säga vilka patienter som har störst nytta av immunterapi, kan man undvika att behandla den grupp som i dag får svåra biverkningar men inte önskvärd effekt.
– Vi började med att kartlägga 15 olika sorters vita blodkroppar i tumörprover från patienter med tjocktarmscancer. Förekomsten av en typ av makrofag och en sorts T-cell var förknippade med hur det gick för patienterna, säger Artur Mezheyeuski, forskare vid Uppsala universitet och artikelns försteförfattare.
Baserat på förekomsten av de två specifika celltyperna tog forskarna fram en prognosmetod som de kallade Signatur för immunaktivering, Sia. De kunde också visa att det finns ett samband mellan Sia och sjukdomsutveckling för tjock- och ändtarmscancer men också för flera andra av de vanligaste cancerformerna.
– Sia är en relativt enkel prognosmetod att ta fram och vår slutsats är att den kan fungera som en oberoende prognosmarkör för minst fem olika cancerformer. Den fungerade också bättre än andra prognosmetoder som bygger på närvaron av immunceller, säger Artur Mezheyeuski.
Studien visade att Sia även kan användas för att förutsäga behandlingssvar vid immunterapi. När forskarna analyserade prover från patienter som drabbats av malignt melanom, som behandlats med immunterapi såg de att patienter som hade höga Sia-värden svarade bättre på behandlingen.
– Vi tror att våra resultat kan utvecklas vidare så att Sia kan användas för att välja ut patienter som har störst sannolikhet att svara på olika typer av immunterapi, säger Tobias Sjöblom, professor vid Uppsala universitet, som har lett studien.
Makrofagerna som ingick i Sia hade unika egenskaper och en ny behandlingsstrategi skulle kunna vara att slå ut just dessa celler. En sådan behandling skulle kunna kombineras med immunterapi och med hjälp av Sia skulle man också kunna definiera de patienter som skulle ha störst nytta av denna kombination.
Mer information:
-
Ny metod hjälper immunceller att angripa hjärntumörer
2023-05-12
Forskare vid IGP har tagit fram en metod som underlättar för immunceller att ta sig ut från blodkärlen in i tumörer och där känna igen och döda cancerceller. Målet är att förbättra möjligheterna att behandla allvarliga hjärntumörer. Studien har publicerats i tidskriften Cancer Cell.
-
Arvsmassa från 240 däggdjur förklarar sjukdomsrisker hos människor
2023-05-05
I ett samarbete mellan Uppsala universitet och Broad Institute har över 30 forskargrupper kartlagt och analyserat arvsmassan hos 240 däggdjur. Resultaten, som publicerats i 11 artiklar i tidskriften Science, visar bland annat på mutationer som kan orsaka sjukdom. Karin Forsberg Nilsson och Ananya Roy från IGP har medverkat i en av artiklarna och identifierat mutationer som kan kopplas till cancertypen medulloblastom.
-
Proteinet IRAK3 påverkar behandlingssvaret vid cancerimmunterapi
2023-05-05
En ny studie av forskare vid IGP visar att proteinet IRAK3 gör att immunterapi mot cancer får sämre effekt. Ett sätt att förbättra behandlingssvaret skulle kunna vara att minska mängden IRAK3 med läkemedel mot proteinet.
-
Ökad risk för testikelcancer vid neuropsykiatriska diagnoser
2023-04-25
En ny studie från forskare vid IGP visar att män som har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, till exempel autism och ADHD, också har en något ökad risk att drabbas av testikelcancerformen seminom.
-
En av Vasas besättningsmän var en kvinna
2023-04-06
När kvarlevorna efter människor som fanns ombord på skeppet Vasa undersöktes kom man fram till att alla var män. Nu visar ny forskning att ett av skeletteten tillhör en kvinna.
-
Kombination av immunceller kan ge tydligare prognos
2023-01-31
Med en ny prognosmetod för bland annat tjocktarmscancer kan man ge en tydligare sjukdomsprognos och även förutspå vilka patienter som kommer svara bäst på immunterapi. Metoden består av en kombination av två sorters immunceller som kännetecknar vissa cancerformer. Det här visar en ny studie av forskare vid IGP, som nu publiceras i tidskriften eBioMedicine.
-
Nyupptäckt celltyp samverkar med immunceller vid lymfkärlsmissbildningar
2023-01-23
Forskare vid IGP har upptäckt en ny undergrupp av celler i lymfkärlen som samverkar med immunceller vid uppkomsten av lymfkärlsmissbildningar. Denna nyupptäckta koppling mellan immunsystemet och lymfkärlssystemet skulle kunna användas för att behandla sjukdomar med missbildade lymfkärl.
-
Proteinet Yes reglerar läckage från blodkärl till omgivande vävnader
2022-12-19
Forskare vid IGP har identifierat ett protein som har en avgörande betydelse för att reglera läckage från blodkärl. Dess roll för att kontrollera cell-cellkontakter utmanar tidigare kunskap och öppnar upp för framtida utveckling av läkemedel vid sjukdomar med blodkärlsläckage och svullna vävnader.
-
Y-kromosomförlust ökar mäns risk för allvarlig covid-19
2022-12-15
Män har en ökad risk att drabbats av svår covid-19 jämfört med kvinnor. Forskare vid IGP har nu visat att det kan bero på förlust av Y-kromosomen i en del av deras vita blodkroppar. Fynden skulle på sikt kunna användas till att bedöma risken att utveckla allvarlig covid-19 och kanske även till förbättrad behandling.
-
Stamcellsprotein styr återfall av barnhjärntumörer
2022-10-28
Den elakartade hjärntumören medulloblastom kan bli resistent mot behandling vilket gör att patienter drabbas av återfall. Forskare vid IGP har identifierat ett särskilt stamcellsprotein som bland annat gör vissa tumörceller vilande och okänsliga för strålning. Forskargruppen hoppas att resultaten på sikt kan leda till bättre behandling för de barn som har störst risk för återfall.
-
Hudens pigmentceller skyddar effektivt mot solstrålning och genetiska skador
2022-10-24
Någon enstaka period med solstrålning eller strålbehandling av huden ger troligen minimal risk för hudcancer. Det antyds i en studie från IGP där forskarna visat att celler i huden som producerar pigment vid bestrålning kan tolerera långvarig exponering av genetiska skador genom att växla mellan olika mognadsgrad.
-
Nytt verktyg kan användas under läkemedelsutveckling och i kliniken
2022-10-19
Forskare vid IGP har utvecklat ett nytt verktyg för att visualisera var läkemedel binder till mänskliga proteiner. Den mycket känsliga tekniken kan användas för att söka efter substanser som specifikt binder till vissa målproteiner. Den skulle kunna användas under läkemedelsutveckling eller för bestämma vilka läkemedel som passar bäst, innan man väljer behandling.
-
Utbredda störningar av ämnesomsättningen i olika organ vid typ 2-diabetes
2022-10-07
Med hjälp av banbrytande teknik har forskare vid IGP påvisat större störningar av ämnesomsättningen hos patienter med typ 2-diabetes och prediabetes än som tidigare varit känt. Störningarna skiljde sig åt mellan olika organ och stadium av sjukdomen. Studien är ett samarbete med bland annat Köpenhamns universitet och AstraZeneca och har publicerats i tidskriften Cell Reports Medicine.
-
Genetisk bakgrund kan kopplas till fysiskt aktiv livsstil
2022-09-08
Forskare vid IGP har i en stor internationell studie identifierat dna-regioner som kan kopplas till fysisk aktivitet respektive skärmtid på fritiden. Fynden bekräftar att fysisk aktivitet har gynnsamma effekter på hälsan och antyder att en mer stillasittande livsstil kan bero på hur musklerna reagerar på träning.
-
Blodförtunnande läkemedel kan hjälpa CCM-patienter
2022-08-23
Blodkoagulering och uppkomsten av blodproppar har betydelse för sjukdomen kavernöst angiom, CCM. Därför kan behandling med blodförtunnande läkemedel vara till nytta för patienter. Det visar en ny studie gjord av forskare vid IGP.
-
Y-kromosomförlust orsakar hjärtsvikt och död i hjärt-kärlsjukdom
2022-07-14
Förlust av Y-kromosomen i vita blodkroppar hos män är kopplat till sjukdom och död, men något tydligt orsakssamband har tidigare inte varit känt. I en studie som publiceras i tidskriften Science visar forskare vid IGP att förlust av Y-kromosomen i de vita blodkropparna leder till fibros i hjärtat, försämrad hjärtfunktion och ökad dödlighet vid hjärt-kärlsjukdom hos män.
-
Lovande alternativ metod för känslig proteinanalys
2022-07-08
Forskare vid IGP har utvecklat en ny metod att detektera proteiner med hög specificitet och känslighet som skulle kunna användas i framtiden för diagnostiska analyser av patientprover.
-
P-piller och hormonbehandling ökar risken för stroke
2022-06-27
En ny studie från IGP visar att p-piller och även hormonbehandling vid klimakteriet ökar risken för stroke. Den ökade risken är störst under det första året av behandlingen och minskar sedan. Studien, som nu publiceras i Stroke, bygger på data från över en kvarts miljon kvinnor ur databasen UK Biobank.
-
Sällsynta genetiska varianter inte huvudsakliga orsaken till folksjukdomar
2022-05-13
Även om vissa sällsynta varianter kan öka sjukdomsrisken markant för ett fåtal individer, beror den största delen av det genetiska bidraget till folksjukdomar på en kombination av många vanliga genetiska varianter med små effekter. Det visar forskare vid IGP och andra institutioner vid Uppsala universitet i en ny omfattande studie som publiceras i tidskriften Nature Communications.
-
Undergrupper av hjärntumörer kan kopplas till ursprungsceller och sjukdomsprognos
2022-04-25
Forskare vid IGP har påvisat olika undergrupper av hjärntumörformen glioblastom, där cancercellernas egenskaper beror på vilken celltyp som cancern har uppstått från. Den analysmetod som användes kunde också separera glioblastompatienter med signifikant skillnad i överlevnad. Fynden öppnar för att identifiera specifika terapeutiska mål för de nya undergrupperna av glioblastom.
-
CAR-T-celler beväpnas för att bättre bekämpa cancer
2022-04-04
Immunterapi håller på att bli en framgångsrik metod för att behandla cancer. Forskare vid IGP har nu utvecklat beväpnade CAR-T-celler som förstärker immunförsvaret mot cancerceller och som kan förbättra möjligheterna att behandla solida tumörer. Studien har publicerats i tidskriften Nature BioMedical Engineering.
-
Inflammation och nätliknande proteinstrukturer vid kavernöst angiom
2022-03-28
Vid sjukdomen kavernöst angiom uppstår missbildade blodkärl i hjärnan, ryggmärgen eller ögats näthinna. Nu visar forskare vid IGP i en ny studie att vita blodkroppar och proteinstrukturer som är kopplade till immunsvaret ansamlas i anslutning till de missbildade kärlen. Fynden stöder att inflammation har betydelse för utvecklingen av kavernöst angiom och visar på möjligheten att ta fram en biomarkör för sjukdomen.
-
Proteinlandskapet på cancerceller kartläggs med ny teknik
2022-03-03
På senare år har det gjorts stora framsteg i utvecklingen av nya framgångsrika immunterapier för att behandla cancer. Två typer av målriktade immunterapier som har revolutionerat delar av cancervården är så kallad CAR-T-cellbehandling och behandling med antikroppar. Men än kvarstår stora utmaningar med att identifiera vilka proteiner på cancercellers yta som fungerar som mål för immunterapier. Mattias Belting, professor vid Lunds universitet och överläkare på Skånes universitetssjukhus samt gästprofessor vid IGP, är på god väg och nu publiceras gruppens rön i tidskriften PNAS.
-
CRISPR-Cas9 kan ge oväntade mutationer som ärvs till nästa generation
2022-02-03
Gensaxen CRISPR-Cas9 öppnar nya möjligheter att bota sjukdomar, men behandlingarna måste vara säkra. I en ny studie upptäcktes att metoden kan ge upphov till oförutsedda förändringar av dna som ärvs till nästa generation. Forskarna bakom studien uppmanar till försiktighet och noggrann validering vid användning av CRISPR-Cas9 för medicinska syften.
-
Ny metod för att studera DNA i sparade vävnadsprover
2022-01-19
Forskare vid IGP har utvecklat en metod som kan användas för att studera DNA-mönster i sparade vävnadsprover. Med den nya metoden kan forskare få en bättre förståelse för hur geners aktivitet regleras i cancer och individanpassad medicin.
-
Nya gener kopplade till återfall vid akut myeloisk leukemi
2022-01-13
Vid blodcancerformen akut myeloisk leukemi är det vanligt att patienterna drabbas av återfall en tid efter avslutad behandling. Forskare från IGP har i en ny studie identifierat gener som verkar kunna kopplas till risken för återfall. Fynden kan på sikt ligga till grund för nya behandlingsstrategier och bidra till bättre överlevnad för patienter med akut myeloisk leukemi.