Nytt effektivt sätt att hämma lymfkärlsmissbildningar

2020-06-08

Lymfkärlsmissbildningar är en handikappande och ofta obotlig sjukdom. Taija Mäkinens forskargrupp har i ett internationellt samarbete studerat mekanismerna som ligger bakom onormal kärltillväxt och har identifierat en kombinationsbehandling som kan fungera som effektiv behandling av dessa missbildningar

Lymfkärlsmissbildningar är kärlförändringar som ofta är medfödda och som karaktäriseras av onormal tillväxt av lymfkärlen. Dessa missbildningar kan visa sig som stora, vätskefyllda cystor (makrocystor) som ofta kan behandlas eller opereras bort. Men de kan också bilda så kallade mikrocystor som växer till invasivt i vävnaderna och orsakar smärta och nedsatt organfunktion. För denna typ av lymfkärlsmissbildningar finns i dagsläget ingen botande behandling.

Det har nyligen visats att lymfkärlsmissbildningar orsakas av aktiverande mutationer in genen PIK3CA. Samma mutationer är vanliga i cancer. I den aktuella studien har forskarna undersökt effekten av en PIK3C-mutation på lymfkärlen och sett att den orsakar båda typerna av lymfkärlsmissbildningar.

– Vi har i djurmodeller undersökt mekanismen för hur PIK3CA påverkar uppkomsten av lymfkärlsmissbildningar. PIK3CA ger upphov till en del av signaleringsproteinet PI3-kinase som påverkar många olika cellfunktioner, bland annat utvecklingen av lymfkärl. I våra försök såg vi att beroende på när under utvecklingen som mutationen uppkommer så leder det till antingen makro- eller mikrocystor, säger Taija Mäkinen, som har lett forskningsstudien.

Forskarna fann också att även om cellerna med en muterad PIK3CA-gen hade en extra aktiv PI3-kinase-signalering så behövdes också stimulering med proteinet vascular endothelial growth factor C (VEGF-C) för att missbildningarna skulle växa till.

Substansen Rapamycin, som påverkar signaleringen efter PIK3CA, har använts för att behandlad lymfkärlsmissbildningar hos människa. Rapamycin kan stoppa tillväxten av kärlmissbildningarna och ge förbättrad livskvalitet, men det är ovanligt att missbildningarna går tillbaka och det är oklart om patienterna behöver livslång behandling.

– Vi testade därför i vår djurmodell att behandla med en substans som blockerar VEGF-C-signaleringen och såg att det var effektivare än för att motverka tillväxten av lymfkärlsmissbildningarna. När vi kombinerade de båda behandlingarna såg vi till och med en tillbakagång av kärlen. Det tyder på att denna kombination skulle kunna vara en ny strategi för en effektivare behandling av lymfkärlsmissbildningar och mikrocystor som beror på mutationer i PIK3CA, säger Taija Mäkinen.

Studien har gjorts i samarbete med forskare i Belgien, Finland, Spanien och Tyskland och har publicerats i tidskriften Nature Communications.

Mer information:
Artikel i Nature Communications
Taija Mäkinens forskning

Mikroskopibild av en lymfkärlsmissbildning
Mikroskopibild av en lymfkärlsmissbildning av typen mikrocysta som växer i huden
på ett musöra. Lymfkärlen syns i grönt.