Världens största genetiska analys av vikingar

2020-09-16

Genetiska undersökningar av mer än 400 vikingatida skelett visar att vikingarna som gjorde räder i Europa kom från relativt isolerade grupper i Skandinavien och många av dem hade genetiskt bidrag från södra Europa eller Asien. Det visas i en studie i tidskriften Nature där Marie Allen och Magdalena Bus vid IGP har medverkat.

Den nya studien är resultatet av ett sexårigt projekt där ett internationellt forskarlag har analyserat hela arvsmassa hos 442 skelett från vikingagravar i Europa och Grönland. Med hjälp av de genetiska analyserna kunde forskarna bland annat se att olika grupper av vikingar i Skandinavien var mer isolerade än man tidigare trott.

Under vikingatiden fanns inget namn för Skandinavien men studien visade att vikingar från vad som nu är Norge reste till Irland, Skottland, Island och Grönland. Vikingar från det nutida Danmark reste till England och från nutida Sverige åkte man på räder till Baltikum.

Marie Allen och Magdalena Bus har arbetat med ett skelettmaterial från två vikingatida båtgravar som hittats nära byn Salme på ön Sareema i Estland. Graven som fått namnet Salme I innehöll lämningar av 7 män som var mellan 18 och 45 år. Salme II-graven innehöll vid utgrävningarna skelett från 34 män och benen visade många hugg och skärskador från vapen med vass egg. Det rör sig sannolikt om svenska krigare som snabbt blivit begravda i sin båt efter ett slag.

– Våra estländska kollegor gjorde de arkeologiska och osteologiska undersökningarna från skeletten i Salme-gravarna medan Magdalena och jag tog prover och analyserade deras DNA. Det visade sig att 4 av de 34 männen som gått ett mycket våldsamt öde till mötes var helbröder. Just den här vikingafärden som sannolikt utgått från Mälardalen i Sverige blev därför även en familjetragedi, säger Marie Allen.

Andra fynd som överraskade forskarna var att vikingarna hade en oväntad genetisk påverkan från södra Europa eller Asien, något som kommit in i den skandinaviska befolkningen redan innan och under det som kallas vikingatiden. Dessutom såg man att alla som identifierade sig som vikingar inte nödvändigtvis hade en skandinavisk härkomst.

– Ett intressant resultat kom från skelett från kända vikingagravar i Skottland och visar att de som begravts där i själva verket var lokala personer som kan ha antagit en identitet som vikingar och också begravts som sådana, med svärd och andra vikingakännetecknen, säger Marie Allen.

Mer information:
Artikel i Nature
Marie Allens forskning