Ökad cancerrisk hos barn till mödrar med sköldkörtelsjukdom
2021-01-21
Sköldkörtelsjukdomar hos blivande mödrar ökar risken för framtida sköldkörtelcancer hos barnen. Det visas i en ny internationell studie i tidskriften The Lancet Diabetes & Endocrinology där IGP-forskaren Ingrid Glimelius har medverkat.
Sköldkörtelcancer uppkommer oftare hos yngre personer jämfört med många andra cancerformer. Det är därför angeläget att utreda om det finns riskfaktorer tidigt i livet, t.o.m. innan födseln, som bidrar till uppkomsten av denna cancerform. I den nya studien har forskarna gått igenom sjukdomsregister från de nordiska länderna och sett att om mammor diagnosticerats med sköldkörtelsjukdom innan eller under graviditeten ökade risken för sköldkörtelcancer hos barnen.
– Vi kunde se denna ökade risk vid flera olika sköldkörtelsjukdomar hos mödrarna, både underfunktion och överfunktion av sköldkörtelhormon, struma och godartade tumörer. Jag tycker att det här är oroväckande resultat, särskilt med tanke på att så många människor i Sverige behandlas för sköldkörtelproblem, säger Ingrid Glimelius.
Risken för barnen att senare i livet få sköldkörtelcancer påverkades också av faktorer hos barnen, så som hög födelsevikt eller medfödd underfunktion av sköldkörteln. Om mamman hade diabetes före graviditeten medförde också en högre risk för framtida sköldkörtelcancer hos barnen.
De nya fynden visar att det behövs ytterligare studier för att identifiera vilka faktorer som man utsätts för tidigt i livet som kan orsaka sköldkörtelcancer. Om man kan minska exponeringen för dessa faktorer skulle det kunna förebygga uppkomsten av sjukdomen.
– Vi behöver öka förståelsen av riskfaktorer för cancer, för att i möjligaste mån minska dessa risker. För sköldkörtelcancer skulle vi t.ex. behöva veta om riskökningen beror på behandlingar som givits under graviditeten, jodbrist hos fostret, genetisk koppling eller andra faktorer, säger Ingrid Glimelius.
Mer information:
Artikel i The Lancet Diabetes & Endocrinology
Ingrid Glimelius forskning
-
Sällsynta genetiska varianter inte huvudsakliga orsaken till folksjukdomar
2022-05-13
Även om vissa sällsynta varianter kan öka sjukdomsrisken markant för ett fåtal individer, beror den största delen av det genetiska bidraget till folksjukdomar på en kombination av många vanliga genetiska varianter med små effekter. Det visar forskare vid IGP och andra institutioner vid Uppsala universitet i en ny omfattande studie som publiceras i tidskriften Nature Communications.
-
Undergrupper av hjärntumörer kan kopplas till ursprungsceller och sjukdomsprognos
2022-04-25
Forskare vid IGP har påvisat olika undergrupper av hjärntumörformen glioblastom, där cancercellernas egenskaper beror på vilken celltyp som cancern har uppstått från. Den analysmetod som användes kunde också separera glioblastompatienter med signifikant skillnad i överlevnad. Fynden öppnar för att identifiera specifika terapeutiska mål för de nya undergrupperna av glioblastom.
-
CAR-T-celler beväpnas för att bättre bekämpa cancer
2022-04-04
Immunterapi håller på att bli en framgångsrik metod för att behandla cancer. Forskare vid IGP har nu utvecklat beväpnade CAR-T-celler som förstärker immunförsvaret mot cancerceller och som kan förbättra möjligheterna att behandla solida tumörer. Studien har publicerats i tidskriften Nature BioMedical Engineering.
-
Inflammation och nätliknande proteinstrukturer vid kavernöst angiom
2022-03-28
Vid sjukdomen kavernöst angiom uppstår missbildade blodkärl i hjärnan, ryggmärgen eller ögats näthinna. Nu visar forskare vid IGP i en ny studie att vita blodkroppar och proteinstrukturer som är kopplade till immunsvaret ansamlas i anslutning till de missbildade kärlen. Fynden stöder att inflammation har betydelse för utvecklingen av kavernöst angiom och visar på möjligheten att ta fram en biomarkör för sjukdomen.
-
Proteinlandskapet på cancerceller kartläggs med ny teknik
2022-03-03
På senare år har det gjorts stora framsteg i utvecklingen av nya framgångsrika immunterapier för att behandla cancer. Två typer av målriktade immunterapier som har revolutionerat delar av cancervården är så kallad CAR-T-cellbehandling och behandling med antikroppar. Men än kvarstår stora utmaningar med att identifiera vilka proteiner på cancercellers yta som fungerar som mål för immunterapier. Mattias Belting, professor vid Lunds universitet och överläkare på Skånes universitetssjukhus samt gästprofessor vid IGP, är på god väg och nu publiceras gruppens rön i tidskriften PNAS.
-
CRISPR-Cas9 kan ge oväntade mutationer som ärvs till nästa generation
2022-02-03
Gensaxen CRISPR-Cas9 öppnar nya möjligheter att bota sjukdomar, men behandlingarna måste vara säkra. I en ny studie upptäcktes att metoden kan ge upphov till oförutsedda förändringar av dna som ärvs till nästa generation. Forskarna bakom studien uppmanar till försiktighet och noggrann validering vid användning av CRISPR-Cas9 för medicinska syften.
-
Ny metod för att studera DNA i sparade vävnadsprover
2022-01-19
Forskare vid IGP har utvecklat en metod som kan användas för att studera DNA-mönster i sparade vävnadsprover. Med den nya metoden kan forskare få en bättre förståelse för hur geners aktivitet regleras i cancer och individanpassad medicin.
-
Nya gener kopplade till återfall vid akut myeloisk leukemi
2022-01-13
Vid blodcancerformen akut myeloisk leukemi är det vanligt att patienterna drabbas av återfall en tid efter avslutad behandling. Forskare från IGP har i en ny studie identifierat gener som verkar kunna kopplas till risken för återfall. Fynden kan på sikt ligga till grund för nya behandlingsstrategier och bidra till bättre överlevnad för patienter med akut myeloisk leukemi.