Ny mekanism påvisad för specialisering av lymfkärl

2021-05-03

Kroppens lymfkärlsystem består av specialiserade kärl vars funktion är avgörande för att ta upp och transportera vätska. Taija Mäkinens grupp vid IGP har identifierat en mekanism för hur transporterande lymfkärl bildas hos möss, något som skulle kunna bidra till att utveckla behandlingar av lymfatiska sjukdomar.

Lymfkärlen bildar ett nätverk i kroppen som dränerar vävnaderna genom att ta upp vätska och transportera tillbaka den till blodet. Det finns två typer av lymfkärl, dels de mycket tunna lymfatiska kapillärerna som tar upp vätskan ute i vävnaderna, dels större, transporterande kärl som innehåller klaffar som gör att vätskan bara transporteras i en riktning.

Om dessa funktionellt specialiserade kärl inte etableras på rätt sätt kan det leda till lymfatiska sjukdomar. Hittills har kunskapen om hur kärltyperna uppkommer varit begränsad men i den aktuella studien visar forskarna att genregleringsproteinet FOXP2 är avgörande för att fungerande transporterande lymfkärl ska bildas.

– Vi började med att identifiera gener som var aktiva specifikt i transporterande lymfkärl hos möss. En av generna som vi hittade var Foxp2 som ger upphov till proteinet FOXP2. Det är en så kallad transkriptionsfaktor, ett protein som kan reglera aktiviteten hos andra gener, och motsvarande protein hos människa har tidigare visats vara kopplat till språkutveckling. I kärlen såg vi att FOXP2 endast fanns i transporterande lymfkärl så vi antog att det hade betydelse för att styra identiteten och funktionen hos dessa kärl, säger Taija Mäkinen.

I nästa steg upptäckte forskarna att under utvecklingen av transporterande lymfkärl induceras FOXP2 av att det har uppkommit ett flöde i kärlen. När de slog ut Foxp2-genen så att inget FOXP2-protein bildades såg de att de transporterande lymfkärlen var vidare och hade defekta klaffar. Eftersom FOXP2-proteinet är en transkriptionsfaktor kunde de också se att det reglerar aktiviteten av vissa gener som man tidigare visat är inblandade i bildandet av lymfkärl och klaffar.

– Våra resultat visar på en molekylär mekanism för hur fungerande klaffar bildas i transporterande lymfkärl, där FOXP2 ingår och som regleras av lymfflöde. Hos människa finns motsvarande proteiner och gener som vi sett hos möss och vi tror att modifiering av FOXP2 skulle kunna användas som en behandlingsstrategi för att återställa fungerande transporterande lymfkärl, säger Taija Mäkinen

Studien är ett samarbete med schweiziska forskare och har publicerats i tidskriften EMBO Journal.

Mer information:
Artikel i EMBO Journal
Taija Mäkinens forskning