Immunceller i tumören kan kopplas till sämre prognos vid mantelcellslymfom

2021-06-02

Tumörceller kan påverka kroppens immunceller så att tumören inte angrips av immunförsvaret. I en ny forskningsartikel från IGP visar forskarna att vissa typer av immunceller är vanligare i mer aggressiva tumörer av cancerformen mantelcellsmymfom. Fynden visar på en möjlighet att utveckla läkemedel som kan förbättra prognosen för patienter med mantelcellslymfom.

När tumörer uppstår i kroppen ska de uppfattas som främmande och angripas av immunförsvaret. Men det är numera väl känt att tumörceller kommunicerar med kroppens immunförsvar och att tumören använder sig av flera olika knep för att undgå immunförsvaret och till och med utnyttja det till sin egen fördel. Tumörceller kan locka till sig olika sorters immunceller, t.ex. regulatoriska T-celler som lugnar ner det övriga immunförsvaret och makrofager som kan hjälpa tumören med bland annat bildning av nya blodkärl, tillväxt och bildandet av metastaser.

Mantelcellslymfom är en typ av tumör med dålig prognos och många av patienterna drabbas av återfall. I den nya studien har forskarna undersökt vilka immunceller som förekommer i tumörvävnad från mantelcellslymfom och om de kan kopplas till sjukdomsprognos.

– Vi upptäckte att både makrofager och celler som uttrycker immunmarkören PD-L1 är vanligare i mer aggressiva tumörer. Även efter justering för kända riskfaktorer, så som hur snabbväxande tumören är, kunde vi se att dessa celler tillsammans med vissa regulatoriska T-celler kan kopplas till sämre prognos för patienten, säger Anna Nikkarinen, doktorand i Ingrid Glimelius forskargrupp och en av artikelns huvudförfattare.

Om man kan använda mätningar av hur mycket av olika sorters immunceller det finns i tumören vid mantelcellslymfom skulle det kunna förbättra möjligheterna att ge en sjukdomsprognos och att välja optimal behandling. Fynden är också intressanta eftersom läkemedel mot PD-1/PD-L1 (så kallade checkpointhämmare) är etablerade som behandling för andra tumörtyper. Det pågår även mycket forskning för att utveckla läkemedel som påverkar tumörers kommunikation med makrofager.

– Det behövs mer forskning innan det går att säga om sådana läkemedel kan förbättra prognosen för patienter med mantelcellslymfom men vår studie är en pusselbit på vägen dit, säger Ingrid Glimelius som har lett studien.

Studien är publicerad i tidskriften British Journal of Haematology och har gjorts i samarbete med forskare vid Karolinska Institutet och Lunds universitet samt finska och norska forskare.

Mer information:
Artikel i British Journal of Haematology
Ingrid Glimelius forskning