Immunceller i tumören kan kopplas till sämre prognos vid mantelcellslymfom
2021-06-02
Tumörceller kan påverka kroppens immunceller så att tumören inte angrips av immunförsvaret. I en ny forskningsartikel från IGP visar forskarna att vissa typer av immunceller är vanligare i mer aggressiva tumörer av cancerformen mantelcellsmymfom. Fynden visar på en möjlighet att utveckla läkemedel som kan förbättra prognosen för patienter med mantelcellslymfom.
När tumörer uppstår i kroppen ska de uppfattas som främmande och angripas av immunförsvaret. Men det är numera väl känt att tumörceller kommunicerar med kroppens immunförsvar och att tumören använder sig av flera olika knep för att undgå immunförsvaret och till och med utnyttja det till sin egen fördel. Tumörceller kan locka till sig olika sorters immunceller, t.ex. regulatoriska T-celler som lugnar ner det övriga immunförsvaret och makrofager som kan hjälpa tumören med bland annat bildning av nya blodkärl, tillväxt och bildandet av metastaser.
Mantelcellslymfom är en typ av tumör med dålig prognos och många av patienterna drabbas av återfall. I den nya studien har forskarna undersökt vilka immunceller som förekommer i tumörvävnad från mantelcellslymfom och om de kan kopplas till sjukdomsprognos.
– Vi upptäckte att både makrofager och celler som uttrycker immunmarkören PD-L1 är vanligare i mer aggressiva tumörer. Även efter justering för kända riskfaktorer, så som hur snabbväxande tumören är, kunde vi se att dessa celler tillsammans med vissa regulatoriska T-celler kan kopplas till sämre prognos för patienten, säger Anna Nikkarinen, doktorand i Ingrid Glimelius forskargrupp och en av artikelns huvudförfattare.
Om man kan använda mätningar av hur mycket av olika sorters immunceller det finns i tumören vid mantelcellslymfom skulle det kunna förbättra möjligheterna att ge en sjukdomsprognos och att välja optimal behandling. Fynden är också intressanta eftersom läkemedel mot PD-1/PD-L1 (så kallade checkpointhämmare) är etablerade som behandling för andra tumörtyper. Det pågår även mycket forskning för att utveckla läkemedel som påverkar tumörers kommunikation med makrofager.
– Det behövs mer forskning innan det går att säga om sådana läkemedel kan förbättra prognosen för patienter med mantelcellslymfom men vår studie är en pusselbit på vägen dit, säger Ingrid Glimelius som har lett studien.
Studien är publicerad i tidskriften British Journal of Haematology och har gjorts i samarbete med forskare vid Karolinska Institutet och Lunds universitet samt finska och norska forskare.
Mer information:
Artikel i British Journal of Haematology
Ingrid Glimelius forskning
-
Sällsynta genetiska varianter inte huvudsakliga orsaken till folksjukdomar
2022-05-13
Även om vissa sällsynta varianter kan öka sjukdomsrisken markant för ett fåtal individer, beror den största delen av det genetiska bidraget till folksjukdomar på en kombination av många vanliga genetiska varianter med små effekter. Det visar forskare vid IGP och andra institutioner vid Uppsala universitet i en ny omfattande studie som publiceras i tidskriften Nature Communications.
-
Undergrupper av hjärntumörer kan kopplas till ursprungsceller och sjukdomsprognos
2022-04-25
Forskare vid IGP har påvisat olika undergrupper av hjärntumörformen glioblastom, där cancercellernas egenskaper beror på vilken celltyp som cancern har uppstått från. Den analysmetod som användes kunde också separera glioblastompatienter med signifikant skillnad i överlevnad. Fynden öppnar för att identifiera specifika terapeutiska mål för de nya undergrupperna av glioblastom.
-
CAR-T-celler beväpnas för att bättre bekämpa cancer
2022-04-04
Immunterapi håller på att bli en framgångsrik metod för att behandla cancer. Forskare vid IGP har nu utvecklat beväpnade CAR-T-celler som förstärker immunförsvaret mot cancerceller och som kan förbättra möjligheterna att behandla solida tumörer. Studien har publicerats i tidskriften Nature BioMedical Engineering.
-
Inflammation och nätliknande proteinstrukturer vid kavernöst angiom
2022-03-28
Vid sjukdomen kavernöst angiom uppstår missbildade blodkärl i hjärnan, ryggmärgen eller ögats näthinna. Nu visar forskare vid IGP i en ny studie att vita blodkroppar och proteinstrukturer som är kopplade till immunsvaret ansamlas i anslutning till de missbildade kärlen. Fynden stöder att inflammation har betydelse för utvecklingen av kavernöst angiom och visar på möjligheten att ta fram en biomarkör för sjukdomen.
-
Proteinlandskapet på cancerceller kartläggs med ny teknik
2022-03-03
På senare år har det gjorts stora framsteg i utvecklingen av nya framgångsrika immunterapier för att behandla cancer. Två typer av målriktade immunterapier som har revolutionerat delar av cancervården är så kallad CAR-T-cellbehandling och behandling med antikroppar. Men än kvarstår stora utmaningar med att identifiera vilka proteiner på cancercellers yta som fungerar som mål för immunterapier. Mattias Belting, professor vid Lunds universitet och överläkare på Skånes universitetssjukhus samt gästprofessor vid IGP, är på god väg och nu publiceras gruppens rön i tidskriften PNAS.
-
CRISPR-Cas9 kan ge oväntade mutationer som ärvs till nästa generation
2022-02-03
Gensaxen CRISPR-Cas9 öppnar nya möjligheter att bota sjukdomar, men behandlingarna måste vara säkra. I en ny studie upptäcktes att metoden kan ge upphov till oförutsedda förändringar av dna som ärvs till nästa generation. Forskarna bakom studien uppmanar till försiktighet och noggrann validering vid användning av CRISPR-Cas9 för medicinska syften.
-
Ny metod för att studera DNA i sparade vävnadsprover
2022-01-19
Forskare vid IGP har utvecklat en metod som kan användas för att studera DNA-mönster i sparade vävnadsprover. Med den nya metoden kan forskare få en bättre förståelse för hur geners aktivitet regleras i cancer och individanpassad medicin.
-
Nya gener kopplade till återfall vid akut myeloisk leukemi
2022-01-13
Vid blodcancerformen akut myeloisk leukemi är det vanligt att patienterna drabbas av återfall en tid efter avslutad behandling. Forskare från IGP har i en ny studie identifierat gener som verkar kunna kopplas till risken för återfall. Fynden kan på sikt ligga till grund för nya behandlingsstrategier och bidra till bättre överlevnad för patienter med akut myeloisk leukemi.