Genetiken viktig för ålder vid sexuell debut och barnafödande
2021-07-08
Ett internationellt forskarlag där Marcel den Hoed har medverkat har identifierat hundratals genetiska varianter som kan kopplas till ålder för sexuell debut och när man fått sitt första barn. Studien visar att en kombination av genetik, sociala faktorer och miljö styr det reproduktiva beteendet och att det också kan kopplas till sjukdomar senare i livet.
Hos människor påverkas fortplantningen främst av miljön och sociala faktorer men biologi och genetisk bakgrund har också betydelse. Sexuell debut och barnafödande är grundläggande i människans fortplantningsbeteende och kan användas som mått på reproduktionsstart. I en internationell studie som publicerats i tidskriften Nature Human Behaviour har forskarna identifierat 371 genetiska varianter som kan kopplas till det reproduktiva beteendet.
– Vi sökte igenom hela arvsmassan för att hitta samband mellan genetiska varianter och ålder vid sexuell debut och första barnets födelse. Det här är den största studien hittills av det här slaget och den inkluderar information från hundratusentals individer, både kvinnor och män. Baserat på de data vi fick fram kunde vi beräkna att de genetiska varianterna låg bakom 5–6 % av skillnaden i ålder för sexuell debut och barnafödande, vilket är förvånansvärt mycket, säger Marcel den Hoed.
Studien visar att det är en kombination av genetik, sociala faktorer och miljö som resulterar i tidig eller sen reproduktionsstart. Forskarna visste sedan tidigare att socioekonomiska förhållanden och utbildningsnivå kan kopplas till tidpunkten för reproduktionsstart men nu kunde de se att personer som var genetiskt benägna att skjuta upp den sexuella debuten eller första barnafödandet också levde längre och hade bättre hälsa senare i livet.
Det nya fyndet att genetiska faktorer bakom reproduktivt beteende uppvisar ett samband med sjukdomar som typ 2-diabetes och hjärt-kärlsjukdomar skulle kunna bidra till bättre kunskap om sjukdomar senare i livet. Forskarna hoppas också att deras studie kan öka förståelsen kring ofrivillig barnlöshet, tonåringars mentala och sexuella hälsa och möjliga behandlingar.
Mer information:
Artikel i Nature Human Behaviour
Marcel den Hoeds forskning
-
Sällsynta genetiska varianter inte huvudsakliga orsaken till folksjukdomar
2022-05-13
Även om vissa sällsynta varianter kan öka sjukdomsrisken markant för ett fåtal individer, beror den största delen av det genetiska bidraget till folksjukdomar på en kombination av många vanliga genetiska varianter med små effekter. Det visar forskare vid IGP och andra institutioner vid Uppsala universitet i en ny omfattande studie som publiceras i tidskriften Nature Communications.
-
Undergrupper av hjärntumörer kan kopplas till ursprungsceller och sjukdomsprognos
2022-04-25
Forskare vid IGP har påvisat olika undergrupper av hjärntumörformen glioblastom, där cancercellernas egenskaper beror på vilken celltyp som cancern har uppstått från. Den analysmetod som användes kunde också separera glioblastompatienter med signifikant skillnad i överlevnad. Fynden öppnar för att identifiera specifika terapeutiska mål för de nya undergrupperna av glioblastom.
-
CAR-T-celler beväpnas för att bättre bekämpa cancer
2022-04-04
Immunterapi håller på att bli en framgångsrik metod för att behandla cancer. Forskare vid IGP har nu utvecklat beväpnade CAR-T-celler som förstärker immunförsvaret mot cancerceller och som kan förbättra möjligheterna att behandla solida tumörer. Studien har publicerats i tidskriften Nature BioMedical Engineering.
-
Inflammation och nätliknande proteinstrukturer vid kavernöst angiom
2022-03-28
Vid sjukdomen kavernöst angiom uppstår missbildade blodkärl i hjärnan, ryggmärgen eller ögats näthinna. Nu visar forskare vid IGP i en ny studie att vita blodkroppar och proteinstrukturer som är kopplade till immunsvaret ansamlas i anslutning till de missbildade kärlen. Fynden stöder att inflammation har betydelse för utvecklingen av kavernöst angiom och visar på möjligheten att ta fram en biomarkör för sjukdomen.
-
Proteinlandskapet på cancerceller kartläggs med ny teknik
2022-03-03
På senare år har det gjorts stora framsteg i utvecklingen av nya framgångsrika immunterapier för att behandla cancer. Två typer av målriktade immunterapier som har revolutionerat delar av cancervården är så kallad CAR-T-cellbehandling och behandling med antikroppar. Men än kvarstår stora utmaningar med att identifiera vilka proteiner på cancercellers yta som fungerar som mål för immunterapier. Mattias Belting, professor vid Lunds universitet och överläkare på Skånes universitetssjukhus samt gästprofessor vid IGP, är på god väg och nu publiceras gruppens rön i tidskriften PNAS.
-
CRISPR-Cas9 kan ge oväntade mutationer som ärvs till nästa generation
2022-02-03
Gensaxen CRISPR-Cas9 öppnar nya möjligheter att bota sjukdomar, men behandlingarna måste vara säkra. I en ny studie upptäcktes att metoden kan ge upphov till oförutsedda förändringar av dna som ärvs till nästa generation. Forskarna bakom studien uppmanar till försiktighet och noggrann validering vid användning av CRISPR-Cas9 för medicinska syften.
-
Ny metod för att studera DNA i sparade vävnadsprover
2022-01-19
Forskare vid IGP har utvecklat en metod som kan användas för att studera DNA-mönster i sparade vävnadsprover. Med den nya metoden kan forskare få en bättre förståelse för hur geners aktivitet regleras i cancer och individanpassad medicin.
-
Nya gener kopplade till återfall vid akut myeloisk leukemi
2022-01-13
Vid blodcancerformen akut myeloisk leukemi är det vanligt att patienterna drabbas av återfall en tid efter avslutad behandling. Forskare från IGP har i en ny studie identifierat gener som verkar kunna kopplas till risken för återfall. Fynden kan på sikt ligga till grund för nya behandlingsstrategier och bidra till bättre överlevnad för patienter med akut myeloisk leukemi.