Cancer i övre magmunnen hos kinesiska patienter kan bero på lokala matvanor
2021-11-11
I ett område i norra Kina är det relativt vanligt med cancer i övre magmunnen och cancerformen har andra egenskaper än i västerlandet. Xingqi Chens forskargrupp vid IGP har tillsammans med kinesiska kollegor sett att förekomsten av många kopior av genen ERBB2 kan kopplas till bättre prognos för patienter med cancer i övre magmunnen. Genförändringarna tror man kan bero på lokala matvanor i området.
Cancer kan kopplas till flera olika genetiska förändringar, bland annat förekomsten av DNA utanför kromosomerna. Detta extrakromosomala DNA kan innehålla gener som har amplifierats så att de förekommer i flera kopior, så kallad fokalamplifiering. I en studie som publicerats i tidskriften Nature Communications har forskarna sett att extrakromosomalt DNA och fokalamplifiering var vanligt hos en grupp kinesiska patienter med cancer i övre magmunnen, som sitter mellan matstrupen och magsäcken.
– Vi studerade prover från patienter i Tiahangbergen i norra centrala Kina, där förekomsten av cancer i övre magmunnen är ovanligt hög. Det extrakromosomala DNA:t och fokalamplifieringen som vi identifierade tror vi kan hänga ihop med DNA-skador orsakade av ämnet nitrosamin i den lokala maten, säger Xingqi Chen, som har lett studiens svenska del.
Forskarna undersökte vilka gener som fanns i det amplifierade DNA:t och såg en korrelation mellan specifika gener och patienternas prognos. En amplifiering av genen EGFR kunde kopplas till sämre prognos medan amplifiering av ERBB2 visade ett samband med bättre prognos. När de undersökte kopplingen mellan proteinet som bildas från genen ERBB2 och prognos såg de att överlevnaden berodde på mängden ERBB2-protein.
– Om överlevnaden varit mindre än två år så hade patienter med ERBB2-proteinet mindre sannolikhet att överleva än patienter utan ERBB2. Om överlevnaden var mer än två år var förhållandet det motsatta, det vill säga att patienter med ERBB2-proteinet hade större sannolikhet att överleva. Dessa resultat tyder på att fokalamplifiering av ERBB2 kan fungera som en bra prognosmarkör för patienter som överlevt en längre tid med cancer i övre magmunnen, säger Xingqi Chen.
Mer information:
Artikel i Nature Communications
Xingqi Chens forskning
-
Sällsynta genetiska varianter inte huvudsakliga orsaken till folksjukdomar
2022-05-13
Även om vissa sällsynta varianter kan öka sjukdomsrisken markant för ett fåtal individer, beror den största delen av det genetiska bidraget till folksjukdomar på en kombination av många vanliga genetiska varianter med små effekter. Det visar forskare vid IGP och andra institutioner vid Uppsala universitet i en ny omfattande studie som publiceras i tidskriften Nature Communications.
-
Undergrupper av hjärntumörer kan kopplas till ursprungsceller och sjukdomsprognos
2022-04-25
Forskare vid IGP har påvisat olika undergrupper av hjärntumörformen glioblastom, där cancercellernas egenskaper beror på vilken celltyp som cancern har uppstått från. Den analysmetod som användes kunde också separera glioblastompatienter med signifikant skillnad i överlevnad. Fynden öppnar för att identifiera specifika terapeutiska mål för de nya undergrupperna av glioblastom.
-
CAR-T-celler beväpnas för att bättre bekämpa cancer
2022-04-04
Immunterapi håller på att bli en framgångsrik metod för att behandla cancer. Forskare vid IGP har nu utvecklat beväpnade CAR-T-celler som förstärker immunförsvaret mot cancerceller och som kan förbättra möjligheterna att behandla solida tumörer. Studien har publicerats i tidskriften Nature BioMedical Engineering.
-
Inflammation och nätliknande proteinstrukturer vid kavernöst angiom
2022-03-28
Vid sjukdomen kavernöst angiom uppstår missbildade blodkärl i hjärnan, ryggmärgen eller ögats näthinna. Nu visar forskare vid IGP i en ny studie att vita blodkroppar och proteinstrukturer som är kopplade till immunsvaret ansamlas i anslutning till de missbildade kärlen. Fynden stöder att inflammation har betydelse för utvecklingen av kavernöst angiom och visar på möjligheten att ta fram en biomarkör för sjukdomen.
-
Proteinlandskapet på cancerceller kartläggs med ny teknik
2022-03-03
På senare år har det gjorts stora framsteg i utvecklingen av nya framgångsrika immunterapier för att behandla cancer. Två typer av målriktade immunterapier som har revolutionerat delar av cancervården är så kallad CAR-T-cellbehandling och behandling med antikroppar. Men än kvarstår stora utmaningar med att identifiera vilka proteiner på cancercellers yta som fungerar som mål för immunterapier. Mattias Belting, professor vid Lunds universitet och överläkare på Skånes universitetssjukhus samt gästprofessor vid IGP, är på god väg och nu publiceras gruppens rön i tidskriften PNAS.
-
CRISPR-Cas9 kan ge oväntade mutationer som ärvs till nästa generation
2022-02-03
Gensaxen CRISPR-Cas9 öppnar nya möjligheter att bota sjukdomar, men behandlingarna måste vara säkra. I en ny studie upptäcktes att metoden kan ge upphov till oförutsedda förändringar av dna som ärvs till nästa generation. Forskarna bakom studien uppmanar till försiktighet och noggrann validering vid användning av CRISPR-Cas9 för medicinska syften.
-
Ny metod för att studera DNA i sparade vävnadsprover
2022-01-19
Forskare vid IGP har utvecklat en metod som kan användas för att studera DNA-mönster i sparade vävnadsprover. Med den nya metoden kan forskare få en bättre förståelse för hur geners aktivitet regleras i cancer och individanpassad medicin.
-
Nya gener kopplade till återfall vid akut myeloisk leukemi
2022-01-13
Vid blodcancerformen akut myeloisk leukemi är det vanligt att patienterna drabbas av återfall en tid efter avslutad behandling. Forskare från IGP har i en ny studie identifierat gener som verkar kunna kopplas till risken för återfall. Fynden kan på sikt ligga till grund för nya behandlingsstrategier och bidra till bättre överlevnad för patienter med akut myeloisk leukemi.