Nya gener kopplade till återfall vid akut myeloisk leukemi

2022-01-13

Vid blodcancerformen akut myeloisk leukemi är det vanligt att patienterna drabbas av återfall en tid efter avslutad behandling. Forskare från IGP har i en ny studie identifierat gener som verkar kunna kopplas till risken för återfall. Fynden kan på sikt ligga till grund för nya behandlingsstrategier och bidra till bättre överlevnad för patienter med akut myeloisk leukemi.

Akut myeloisk leukemi, AML, är en av de vanligaste formerna av leukemi hos vuxna men den kan också drabba barn. Behandling gör att sjukdomen går tillbaka hos de flesta AML-patienterna men den kommer ofta tillbaka inom några år och är då mindre mottaglig för behandling.

AML orsakas av genetiska förändringar som gör att vissa sorters vita blodkroppar växer till på ett onormalt sätt. De genetiska förändringarna påverkar också hur sjukdomen utvecklas och hur den svarar på behandling. För att kunna utveckla nya behandlingsstrategier behöver man identifiera de förändrade generna och utifrån hur de fungerar också de processer i cellerna som driver tumörutveckling och behandlingsresistens. I den aktuella studien har forskarna hittat några sådana gener.

– För få kunskap om varför sjukdomen kommer tillbaka är det viktigt att studera vad som händer i tumören med tiden. Vi har därför undersökt prover som tagits från samma patienter både vid diagnos och vid återfall. Vi hittade gener vars aktivitet var högre eller lägre i proverna som tagits vid återfall jämfört med de tidigare proverna och som därmed troligen kan kopplas till återfallet, säger Linda Holmfeldt som har lett studien.

Forskarna använde också maskininlärning för att hitta mönster i de identifierade genernas aktivitet. Till exempel såg de att högre aktivitet hos genen CD6 i kombination med lägre aktivitet hos genen INSR kunde kopplas till sjukdomsåterfall.

Flera av generna som forskarna identifierade verkar kunna bidra till en inflammatorisk miljö för tumören. Ett nytt sätt att behandla AML skulle då kunna vara att rikta in sig mot komponenter i så kallade pro-inflammatoriska processer.

– Man kan tänka sig att det går att utveckla behandlingar som riktar in sig mot proteinerna som bildas från generna som vi har hittat. Då skulle man också kunna individanpassa behandlingen beroende på om dessa gener är aktiva eller inte hos enskilda patienter. Men för att komma dit behövs ytterligare studier, säger Linda Holmfeldt.

Studien är ett samarbete med forskare vid institutionen för kvinnor och barns hälsa och institutionen för medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet, Karolinska Institutet, Umeå universitet, Göteborgs universitet och universitet i Oslo, Helsingfors, Århus, Warszawa och Seattle, och har publicerats i tidskriften Blood Advances.

Mer information:
Artikel i Blood Advances

Linda Holmfeldts forskning