Läkemedel mot epilepsi hämmar tumörutveckling i hjärnan
2019-11-28
Medicin som används mot en viss typ av epilepsi kan vara ett nytt sätt att behandla elakartade hjärntumörer hos spädbarn. En specifik mTOR-hämmare kan ta sig över blod-hjärnbarriären och både nå och attackera tumören där den finns. Det kan forskare från IGP visa, i samarbete med amerikanska och brittiska kollegor, och forskningsresultaten publiceras i den vetenskapliga tidskriften Cell Stem Cell.
Varje år drabbas cirka 100 barn av hjärntumörer i Sverige. Medulloblastom är den vanligaste typen av elakartad hjärntumör hos barn och spädbarn. Strålning ingår i standardbehandlingen för medulloblastom och modern strålterapi har räddat livet på många barn med denna ofta aggressiva cancer. Men eftersom strålning ofta ger allvarliga biverkningar på unga barns normala hjärna ges sådan behandling inte till spädbarn. En annan och förmodligen bättre lösning vore att ge en mer målinriktad behandling. Men för att etablera en sådan behandling måste den givetvis vara både effektivare och ge färre biverkningar än dagens behandling.
Många medulloblastom hos spädbarn har förändringar i cancergenen MYCN som driver på tumörtillväxt och metastasering till ryggmärgen vilket leder till en mycket dålig prognos. I den aktuella studien odlade forskarna en viss typ av stamceller från hjärnan och kunde visa att MYCN snabbt kunde göra om dessa till cancerceller. Det tyder på att dessa celler sannolikt är ursprungsceller för medulloblastom hos spädbarn.
Aktiviteten hos MYCN styrs av en signalväg i cellen som kallas för Sonic Hedgehog-vägen. Den är inblandad i den normala hjärnutvecklingen men är ofta överaktiverad i medulloblastom. Det finns idag flera läkemedel som bromsar denna signalväg men inget av dem har fungerat bra för barn med hjärntumörer som ofta får allvarliga biverkningar och problem med sin bentillväxt av behandlingen.
– Jag provade först om hämmare mot Sonic Hedgehog-vägen kunde slå ut tumörcellerna men det fungerade inte. Cellerna slog istället på ett annat protein, Oct4, och en annan signalväg som kallas mTOR-vägen, vilket gjorde tumören mer aggressiv, säger Matko Čančer, forskare vid institutionen för immunologi, genetik och patologi, vid Uppsala universitet, som gjort studierna i laboratoriet.
Matko Čančer visade sedan att Oct4 och mTOR-signalvägen samverkade i hjärntumörer hos spädbarn som har mycket dålig prognos. När han därefter testade ett antal läkemedel som kunde hämma denna signalväg såg han att hjärntumörerna snabbt slogs ut och att deras metastasering till ryggmärgen blockerades.
– Vi upptäckte att en av mTOR-hämmarna som vi använde tog sig över blod-hjärnbarriären som finns mellan blodet och hjärnvävnaden vilket talar för att den faktiskt når tumören och kan attackera den i hjärnan. Det är förstås en förutsättning för att behandlingen ska fungera effektivt vid klinisk behandling, säger Fredrik Swartling, som lett forskningsstudien.
– Vi insåg samtidigt att liknande mTOR-hämmare ofta används för att behandla en viss typ av epilepsi - genom att hämma onormal celltillväxt i hjärnan - hos små barn vid den ärftliga sjukdomen tuberös skleros (TSC), och att dessa läkemedel har färre biverkningar än de Sonic Hedgehog-hämmare som har testats. Det här är mycket lovande fynd och om denna precisionsmedicin fungerar på unga barn med medulloblastom som inte svarar på standardbehandling vore det förstås fantastiskt, säger Fredrik Swartling.
Mer information:
Artikel i Cell Stem Cell
Fredrik Swartlings forskning
Forskningsnyheter från IGP
-
Läkemedel mot epilepsi hämmar tumörutveckling i hjärnan
2019-11-28
Medicin som används mot en viss typ av epilepsi kan vara ett nytt sätt att behandla elakartade hjärntumörer hos spädbarn. En specifik mTOR-hämmare kan ta sig över blod-hjärnbarriären och både nå och attackera tumören där den finns. Det kan forskare från IGP visa, i samarbete med amerikanska och brittiska kollegor, och forskningsresultaten publiceras i den vetenskapliga tidskriften Cell Stem Cell.
-
Ny kombination av läkemedel effektiv mot aggressiva hjärntumörer
2019-11-25
Forskare vid IGP har identifierat en viss grupp av patienter med elakartade hjärntumörer av formen glioblastom som svarar på en behandling som inriktar sig mot cancergenen MYCN. Forskningsresultaten publiceras i den vetenskapliga tidskriften Cell Death & Disease.
-
Samband upptäckt mellan förlust av Y-kromosomen i blodceller och genetisk instabilitet
2019-11-20
I ett internationellt samarbetsprojekt har forskare vid IGP visat att förlust av Y-kromosomen i blodet hos män kan fungera som indikator på genetisk instabilitet, vilket i sin tur kan påverka uppkomsten cancer i andra delar av kroppen. Studien har publicerats i tidskriften Nature.
-
Analys med helgenomssekvensering ger större exakthet
2019-11-20
En ny studie från IGP visar att helgenomssekvensering bidrar till att öka exaktheten i genetiska studier, vilket i sin tur kan ge bättre förståelse för hur biomarkörer kan användas för att upptäcka sjukdomar. Resultaten är publicerade i den vetenskapliga tidskriften Scientific Reports.
-
Mekanism för hur nya blodkärl bildas upptäckt
2019-09-23
I en ny studie i tidskriften EMBO Reports visar forskare från IGP för första gången på en mekanism för hur nya blodkärl bildas och att den är avgörande för överlevanden av embryon och organfunktion. Resultaten skulle kunna utvecklas för att kontrollera nybildningen av blodkärl vid olika sjukdomar.
-
Kvinnors bukfetma starkare kopplad till diabetes och hjärt-kärlsjukdom
2019-09-10
En stor studie från IGP, med över 325 000 deltagare, visar att bukfetma är en stor bidragande orsak till diabetes och hjärt-kärlsjukdom. Studien visar också att bukfetma är en större riskfaktor för kvinnor än för män. Forskarna undersökte även hur vår genetik påverkar inlagringen av fett i buken och presenterar en ny, enklare metod för att mäta bukfetma.
-
Tre nya delar inom databasen The Human Protein Atlas
2019-09-09
I dagarna har HPA-projektet släppt en ny version av The Human Protein Atlas. Den innebär den största uppdateringen hittills, med de helt nya delarna Blood Atlas och Brain Atlas samt en Metabolic Atlas som tagits fram i samarbete med Chalmers.
-
Nytt WHO-reagens för autoantikroppar positivt för SLE-patienter
2019-09-06
I en ny studie, som publiceras i tidskriften Annals of the Rheumatic Diseases, presenteras ett WHO-referensreagens som tagits fram av ett internationellt team av forskare och kliniska laboratorier. Detta reagens kommer att underlätta justering av autoantikroppsanalyser vid SLE och därmed också diagnos och behandling av SLE-patienter.
-
Ny metod gör det lättare att identifiera rätt biomarkör
2019-08-28
Det finns ett ökande behov av biomarkörer för tidig diagnostik av sjukdomar och uppföljning av behandling. Så kallade exosomer är lovande för detta ändamål men det kan vara svårt att se vilka exosomer som kommer från vilka vävnader. I en ny studie presenterar forskare vid IGP och avknoppningsföretaget Vesicode AB en teknik för att effektivt identifiera ytproteiner på enskilda exosomer.
-
Nyupptäckta signalsamband kan bli viktiga för att behandla hjärntumörer
2019-08-21
Varje år får drygt 1 300 personer i Sverige diagnosen hjärntumör. Nu har ett internationellt samarbete bestående av forskare vid universitet i Wales, USA och Uppsala upptäckt målmolekyler som kan leda till nya behandlingsmetoder mot hjärntumörer. Resultaten presenteras idag i en artikel i tidskriften Cancer Discovery.
-
Många olika gener påverkar risken att utveckla astma, hösnuva och eksem
2019-08-19
I en ny studie från IGP har forskare funnit totalt 141 regioner (gener) i vår arvsmassa som förklarar en stor del av den genetiska risken bakom astma, hösnuva och eksem. Så många som 41 av de identifierade generna har inte tidigare kopplats till en ökad risk för dessa sjukdomar. Resultaten är publicerade i den vetenskapliga tidskriften Human Molecular Genetics.
-
Nytt test förbättrar diagnostiken av äggstockscancer
2019-07-01
Majoriteten av de kvinnor som opereras på misstanke om äggstockscancer visar sig vara helt friska eller ha godartade äggstocksförändringar. Nu har Ulf Gyllenstens forskargrupp tillsammans med kollegor vid Uppsala universitet och Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs universitet utvecklat en ny metod där man med ett blodprov kan diagnosticera cancern utan att behöva operera för säkerhets skull. Den här upptäckten kan leda till färre onödiga och riskfyllda operationer.
-
Blockering av cellernas proteinfabriker kan minska spridning av cancermetastaser
2019-06-05
Nästan nittio procent av alla dödsfall i cancer beror på att tumören har spridit sig. En studie från IGP visar att en process som gör att cellerna kan sprida sig underlättas av nybildning av ribosomer, de komponenter i cellen där proteiner produceras. Resultaten öppnar för ett nytt sätt att behandla avancerad cancer. Studien publiceras i tidskriften Nature Communications.
-
Generna påverkar var fettet lagras på kroppen
2019-06-05
En studie från IGP har visat att huruvida du lagrar ditt fett runt midjan eller på låren påverkas av genetiska faktorer. Denna effekt är också mycket mer tydlig hos kvinnor jämfört med män. I studien, som publiceras i Nature Communications, tittade forskarna på fördelningen av fett hos nästan 360 000 frivilliga deltagare.
-
Kromosomanalys kan bedöma sjukdomsförlopp vid kronisk lymfatisk leukemi
2019-06-05
Utvärdering av kromosomförändringar kan användas för att ge prognos och förutse behandlingssvar vid cancerformen kronisk lymfatisk leukemi. Det visar IGP-forskaren Panagiotis Baliakas tillsammans med en internationell forskargrupp i en nyligen publicerad artikel i den ansedda tidskriften Blood.