Nya forskningsresultat vid IGP under 2017

Sjukliga förändringar i lungornas funktion drabbar ofta kvinnor hårdare än män men mekanismen bakom denna koppling till kön är oklar. En ny studie från IGP visar på ett könsspecifikt samband mellan genen Pald1 och lungornas funktion hos möss.

Vi vet att såväl livsstil som gener påverkar risken för övervikt. I en ny studie från IGP visar forskare att genernas effekt på risken för övervikt inte är statisk utan påverkas av vår livsstil. Resultaten från studien är publicerade i den vetenskapliga tidskriften PLOS Genetics.

Huruvida amning kan skydda mot astma och allergier har länge debatterats. I en ny studie från institutionen för immunologi, genetik och patologi visar forskare att amning snarare kan öka risken för hösnuva och eksem, medan amning inte verkar påverka risken att utveckla astma. Resultaten från studien är publicerade i den vetenskapliga tidskriften Journal of Allergy and Clinical Immunology.

Genom att blockera ett enzym som påverkar cellers mikromiljö kan man stoppa tillväxten av hjärntumörceller. Det visar en ny studie av Karin Forsberg Nilssons forskargrupp vid IGP, i samarbete med forskare i Haifa, Israel och Brisbane, Australien.

33 miljoner genetiska varianter, varav ca 10 miljoner nya, har hittats genom en omfattande kartläggning av den genetiska variationen i Sverige. Med hjälp av storskaliga metoder för DNA-sekvensering har hela arvsmassan analyserats hos tusen individer, från olika delar av landet. Studien har letts av forskare vid IGP och publiceras i European Journal of Human Genetics.

Nu lanseras en unik patologiatlas som görs tillgänglig för forskare över hela världen. Den kartlägger cancerrelaterade gener och öppnar en ny väg mot individanpassad cancerbehandling.

På senare tid har det blivit alltmer tydligt att immunceller har stor betydelse för tumörers tillväxt och spridning. Elena Chugunova och hennes medarbetare vid IGP har studerat immunceller som kallas mastceller och upptäckt att substanser från dessa celler kan minska tillväxten av hjärntumörceller. Forskarna har också undersökt mekanismen för hur denna reglering går till, något som skulle kunna användas för att utveckla ny behandling för patienter med hjärntumörer.

Små bubblor som utsöndras från celler, så kallade exosomer, skulle kunna fungera som biomarkörer för att upptäcka sjukdomar. Forskare vid IGP har använt en mycket känslig analysmetod för att ta reda på hur exosomer från olika vävnader i kroppen skiljer sig åt. Utifrån denna undersökning kan exosomer från olika organ identifieras, för att ställa rätt diagnos och utvärdera sjukdomsförlopp.   

En tredjedel av alla läkemedel verkar på samma typ av signalmolekyl i cellerna, så kallade G-proteinkopplade receptorer (GPCR). En ny, heltäckande analys av sådana GPCR-riktade läkemedel visar på en trend att läkemedlen riktas mot ett allt större antal receptorer och på en snabb utveckling inom sjukdomar som Alzheimers sjukdom, fetma, astma och diabetes. Studien har nyligen publicerats i den ansedda tidskriften Nature Reviews Drug Discovery.

Forskare vid IGP har identifierat genförändringar som kan bidra till spridningen av metastaser vid tjock- och ändtarmscancer. Fynden som nyligen publicerats i tidskriften Cancer Research skulle kunna användas för att identifiera vilka patienter som har störst nytta av ytterligare behandling efter operation och som behöver följas mer noggrant för att upptäcka om cancern kommit tillbaka.

Glioblastom är den vanligaste formen av primär hjärntumör som drabbar vuxna. Patienter med glioblastom har mycket dålig prognos eftersom det saknas effektiv behandling. I en ny studie visar forskare vid IGP på ett samband mellan den celltyp som tumören uppkommit ifrån och tumörens tillväxt och känslighet mot cancerläkemedel. Mer kunskap om vad som ligger bakom detta samband kan leda till utvecklingen av effektivare behandlingar mot olika undergrupper av glioblastom.

Cancerformen multipelt myelom är mycket svårbehandlad och betraktas fortfarande som obotlig. I en studie som nyligen publicerats i tidskriften Oncotarget visar forskare från IGP hur blockering av proteinet BMI-1 skulle kunna användas som en ny strategi för att behandla sjukdomen.

Epigenetiska förändringar är kemiska modifieringar av DNA:t som slår av eller på våra gener. I en ny studie från IGP visar forskare att tedrickande hos kvinnor leder till epigenetiska förändringar i gener som är inblandade i cancer och östrogenmetabolism. Resultaten är publicerade i den vetenskapliga tidskriften Human Molecular Genetics.

Cancerformen multipelt myelom är idag obotlig och på grund av bristande kunskap om vilka genetiska förändringar som orsakar sjukdomen har det varit svårt att utveckla bättre behandlingar. Forskare vid IGP visar i en ny studie hur proteinet EZH2 medverkar i uppkomsten av multipelt myelom och att en hämning av EZH2 skulle kunna användas som en ny strategi för att behandla sjukdomen.

En rad faktorer påverkar tillväxten av tumörer och sjukdomsutvecklingen vid cancer, bland annat celler och ämnen som finns runt själva tumörcellerna i en tumör. I en ny studie som letts av Elena Chugunova vid IGP visar forskarna att proteinet serglycin kan kopplas till utvecklingen vid den allvarliga hjärntumörformen gliom och att det skulle kunna användas som en markör för sjukdomsprognos.

Cancerpatienter som får metastaser i hjärnan har oftast mycket dålig prognos. En ny studie från IGP visar att mastceller, en sorts immunceller, förekommer i hjärnmetastaser och att de producerar substanser som gynnar utvecklingen av metastaserna. Resultaten visar på att mastceller skulle kunna användas som mål för nya behandlingar av metastaser i hjärnan.

Cancer i bukspottkörteln är en av de allvarligaste cancerformerna och överlevnaden är bara cirka ett år även om sjukdomen upptäcks tidigt och trots behandling med kirurgi och cellgifter. I en nyligen publicerad studie från IGP visar forskarna att en ny variant av immunstimulerande virusterapi kan döda cancerceller, stimulera immunceller och påverka tumörens mikromiljö. Kliniska studier av virusets effekt på patienter med bukspottkörtelcancer pågår.

Vid ledgångsreumatism bildas antikroppar som påverkar inflammationen i lederna. I en artikel som publiceras idag i tidskriften Annals of the Rheumatic Diseases visar forskare vid IGP att förekomst av antikroppar mot ledproteinet kollagen II kan kopplas till en bättre prognos. Analys av dessa antikroppar, kombinerat med undersökningar av andra relevanta antikroppar, skulle kunna användas för att förutsäga prognos och välja behandling för patienter med ledgångsreumatism.

Ett nytt sätt att behandla cancer är att använda så kallade onkolytiska virus som infekterar tumörcellerna och förökar sig inuti dem tills de brister. I en ny studie från IGP har Di Yu och hans medarbetare genetiskt modifierat ett onkolytiskt virus för att öka dess förmåga att döda tumörceller. Resultaten är ett viktigt steg mot att utveckla onkolytiska virus för behandling av allvarliga hjärntumörer.