Längre överlevnad för lymfompatienter med proteinet HRG i tumören
2020-08-18
I en studie från IGP visar forskarna att proteinet HRG kan användas som biomarkör för vissa typer av cancerformen lymfom. Biomarkören indikerar bättre överlevnad och skulle kunna användas för att utveckla behandlingsstrategier för olika patienter. Studien har publicerats i tidskriften eJHaem.
Lymfom är en typ av blodcancer som uppkommer från vita blodkroppar. Det finns många sorters lymfom som har olika prognos och som behandlas på olika sätt. Mycket av dagens forskning går ut på att hitta specifika egenskaper kopplade till en viss cancerform, så kallade biomarkörer, som kan användas för att skräddarsy behandlingen och öka överlevnaden. I den aktuella studien har forskarna undersökt en grupp lymfom som kallas B-cellslymfom för att ta reda på om proteinet HRG (för Histidine-Rich Glycoprotein) kan användas som en prognostisk biomarkör.
– Forskare har studerat HRG noggrant i djurmodeller och sett att det kan påverka immunceller så att de får anti-canceregenskaper. Dessutom kan HRG förbättra funktionen hos blodkärlen i tumören så att de beter sig mer normalt vilket leder till långsammare tumörtillväxt. Tillsammans antyder detta att HRG kan vara relevant för lymfompatienter, säger Tor Persson Skare, doktorand i Lena Claesson-Welshs forskargrupp och försteförfattare till artikeln.
Forskarna undersökte därför om HRG fanns i tumörceller från patienter med olika typer av B-cellslymfom och om det fanns något samband mellan HRG och patienternas överlevnad.
– Vi fann att hos mer är en tredjedel av patienterna med lymfomformen marginalzonslymfom fanns det HRG i tumören. Dessa patienter hade också en signifikant bättre överlevnad. Vi såg även att genen DEFA1 hade högre aktivitet i cellerna där det fanns HRG. Det är intressant eftersom det är känt att proteinet som bildas från DEFA1 kan hjälpa immunceller att bekämpa cancer, säger Tor Persson Skare.
Resultaten från studien visar att analys av HRG skulle kunna användas som ett värdefullt verktyg för att utveckla behandlingsstrategierna för marginalzonslymfom. Eftersom sjukdomsutvecklingen kan variera mycket mellan olika patienter är detta särskilt angeläget för att kunna begränsa aggressiva behandlingar till dem som verkligen behöver den.
– Det skulle också vara mycket intressant med ytterligare studier som fokuserar på kopplingen mellan HRG och DEFA1, och på om HRG inte bara kan användas för att ge prognos utan också för att designa ny behandling, säger Tor Persson Skare.
Mer information:
Artikel i eJHaem
Forskningen i Lena Claesson-Welshs forskargrupp